Högst upp längs taknockarna, just intill Sollentuna Centrum,  ligger Consensums privata vårdgymnasium. Här går nästan 140 elever med inriktning på vård och omsorg.

Det är multikulturellt och högljutt. Elever med drag från olika kontinenter, olika religioner och olika bostadsområden samlas i de smala korridorerna och ljusa klassrummen. Det myllrar av liv. 

Jag ska få ge tre föreläsningar åt årskurs 1, 2 och 3 i samarbete med HSB Norra Stor-Stockholm som är skolans Lika Olika-fadder. Det är en ära att vara på uppdrag för ett samarbete där vi alla vill investera i eleverna som ska få höra mina föreläsningar.

Såväl Catherina Fored, vd, som jag, vill att nästa generation ska vara toleranta och förstå att olikheter genererar glädje och resultat. Såväl i arbetslivet som privat. 

Under dagen möter jag såväl skratt, applåder och hjärtliga kramar. Det är riktigt fina elever. Jag måste bara påminna dem om att inte glömma att säga att de ber om ursäkt om de är försenade åt sina lärare. Även det är tolerans, säger jag. 

Fyra av eleverna kommer fram och säger att de minns då de lyssnat på mig på Järfälla gymnasium i fjol samt Grönkullaskolan. Hur är det med din son, han var med dig då, säger de. Vad roligt att de minns mig. Du var grym då och samma sak nu, säger det efter föreläsningen. Det behövs verkligen. 

En av eleverna berättar inför hela klassen om hur det blöder inom honom när människor är fientliga och säger elaka saker om honom, hans ursprung och hans folk. Jag är inte dem och vi är inte alla på samma sätt. Jag visar inga känslor, för vem ska förstå. Flera elever gråter när han pratar från sitt hjärta. Det är så starkt så tydligt. 

När jag går hemåt så kommer det några elever springande för att ge en sista kram, Sluta inte göra det du gör! Det behövs förebilder som du. Tacka HSB för att de fixat att du kom till oss. Jag lovar att göra det och ber dem att vara rädda om sig och att ha en fin julledighet. 

Kram