Hur är det? Sådär. Det är bara det att min mamma är väldigt arg och vi bråkar mycket. Jag har inte sovit så mycket. Jag sover ofta inte alls bra.

Hon är elak och jag vet inte hur jag ska säga det jag vill så jag skriker istället. Och då skickar hon mig till mitt rum.

På helgerna bråkar vi väldigt mycket och sedan, när jag ska åka från henne tillbaka till pappa. Då får jag ångest och känner att jag inte kan lämna henne. Att jag vill att hon ska vara glad och må bra. Att jag måste ta hand om henne.

Ont i mig! Alla dessa barn och unga med trasiga vuxna intill sig. Som behöver trygghet, kärlek och riktning.

Men som istället ges otrygghet, ensamhet och förvirring. Som måste dras isär av svåra och knepiga lojalitetskänslor och på andra sidan ilska och sorg eftersom de inser att de blir felaktigt behandlade.

Tack till Hyreshuset i Katrineholm som är Lika Olika-fadder åt Järvenskolorna i Katrineholm och som hjälper mig att visa att det finns vuxna som bryr sig, som orkar och vill. Som hjälper alla att få insikter och vardagsverktyg för att kunna andas frisk luft.

Ni är alla våra ungar och jag kommer kämpa till sista andetaget att ge er kärlek.

Kram