Internationella dagen för pressfrihet firas varje år den 3 maj. Det är en dag instiftad av UNESCO för att uppmärksamma rätten att trycka och sprida information och uppfattningar fritt i text, till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad, som en avgörande del i yttrandefriheten och ett demokratiskt samhälle.

Yttrandefrihet innebär att alla invånare har rätt att uttrycka sig, ta del av och sprida information och åsikter. Du ska inte blir straffad för sina politiska yttranden. I Sverige är yttrandefriheten grundlagsskyddad, liksom den är i de flesta andra länder. Det innebär att lagen är svårare för politiker att ändra på än andra lagar. Yttrandefrihet anses vara en av förutsättningarna för ett demokratiskt statsskick. I alla rättsstater, även de som klassas som demokratiska, finns det dock begränsningar för yttrandefriheten, varierande mellan olika länder. Till exempel har de flesta länder förbjudit hot om våld, och program mot mobbning (som även omfattar ord) finns. Även den som avslöjar militära hemligheter kan ofta straffas.

Det finns sammanlagt arton yttrandefrihetsbrott. De första sex gäller bara i krigstider och i risk för revolution. Eftersom vi har haft turen att leva i fred i mer än 200 år är det ingen som vet hur de skulle komma att tillämpas ifall Sverige verkligen befann sig i ett sådant undantagstillstånd. De sex yttrandefrihetsbrotten vid krig och kris är: högförräderi, krigsanstiftan, uppror, landsförräderi och landssvek, landsskadlig vårdslöshet och ryktesspridning till fara för rikets säkerhet.

De återstående tolv yttrandefrihetsbrotten kan begås under normala förhållanden. De är:

1. Spioneri
2. Obehörig befattning med hemlig uppgift
3. Vårdslöshet med hemlig uppgift
4. Uppvigling (att i ord eller skrift uppmana andra till brott eller ohörsamhet)
5. Hets mot folkgrupp (är ett hatbrott som innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en eller flera utpekade folkgrupper)
6. Brott mot medborgerlig frihet
7. Olaga våldsskildring (ett brott som bland annat kriminaliserar spridandet av våldspornografi, samt i vissa fall även grovt våld mot människor eller djur)
8. Förtal (sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen.)
9. Förolämpning (en kränkning genom nedsättande omdömen, beskyllningar eller liknande och som är riktade direkt mot en person)
10. Olaga hot (ett brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet)
11. Hot mot tjänsteman
12. Övergrepp i rättsak (att genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc)

Eftersom yttrandefriheten skyddas av grundlagen är det mycket svårt att begränsa den, vilket förstås är bra och själva syftet med att ha den skyddad i grundlagen. Det finns dock några skäl som gör att detta kan tillåtas. Europakonventionen anger till exempel följande punkter som är godtagbara för att begränsa yttrandefriheten:

  • ”…hänsyn till den nationella säkerheten
  • den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten,
  • till förebyggande av oordning eller brott,
  • till skydd för hälsa eller moral,
  • till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter,
  • för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller
  • för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet”

3 maj – Internationella dagen för pressfrihet

En avgörande del i yttrandefriheten är tryckfriheten, eller pressfriheten som den också heter, som innebär rätten att trycka och sprida information och uppfattningar fritt i text, till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad. Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper inom landet får publicera alster utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Grunden är att det i en tryckt tidning eller på webben ska vara möjligt att kritisera och granska de styrande. Det ska även gå att obehindrat sprida den informationen till andra.

Pressfrihet ingår som en självklar del i de flesta definitioner av demokrati. I praktiken innebär det att myndigheter inte får gå in och censurera media i förväg. Om någon publikation begår ett tryckfrihetsbrott eller ett pressetiskt övertramp, ställs istället den ansvarige utgivaren till svars i efterhand.

Den 3 maj firas den UNESCO-instiftade dagen för att värna pressfriheten. En viktig dag för tolerans och demokrati.

Lästips!

Läs Reportrar utan gränsers övergripande mätning av pressfrihet runt om i världen.

Få hjälp med juridiska uttryck här med denna ordlista.

Källor: ungmedia.se, Dagens Nyheter, regeringen.se, Författarförbundet, Åklagarmyndigheten och Svenska Dagbladet.