Redan på morgonen, 3 timmar innan start, är det närmare 28 grader varmt. Att springa 4,2 mil i hettan som är på väg känns omänskligt. Ändå ska vår vän Andreas springa, och ser fram emot det. Respekt till alla atleter som tar sig an Stockholm marathon idag.

Vi möts upp vid Raul Wallenbergs torg vid Nybroplan, familjen Hilton, familjen Ljungqvist och familjen Gustafsson. Tillsammans är vi där för att heja på en bror, en son, en make och en vän – Andreas.

Sonen och de andra barnen kämpar på med värmen när vi står vid 11 km passagen och väntar. Och omkring 50 minuter efter starten kl 12.00 så ser vi honom i havet at löpare. Heja, heja.

Det är så roligt att se alla olika löpare, män och kvinnor, som svettas och kämpar på. Alla med sin unika löpstil. Jag bugar mig. Vilken kraft! De får dock be publiken att heja på dem för folk är ganska tysta. Jag undrar, varför har de inte rejäl musik på här och var? Det skulle väl vara trevligt för löparna och ge en boost.

Vi blir sittande i parken framför Berns och jag får äran att söva baby Julius som försöker få ro. Efter en stund blir det för tråkigt för de äldre barnen så jag och Patrik tar med dem till Kulturhuset och Rum för barn. Har ni inte varit där så kan jag verkligen tipsa om platsen.

En lekvärd, bibliotek, skaparverkstad, anpassad för barn i små åldrar, med övervakad lek och kostnadsfritt. Vi var där och sprang buset av oss, spelade memory och kollade i böcker, innan det blev dags att säga hej då.

På vägen hem med pendeltåget kunde jag inte annat än att imponeras ännu mer då många av dem som sprungit satt på tåget hem som ingenting hade hänt. Som om de inte just sprungit 4,2 mil!

Hoppas du haft en bra lördag, vännen. 

kram