Jag älskar när det är mycket människor. Då är det riktigt roligt och peppande att stå på scenen. Och det märks nog. För jag fick höra att jag borde köra stand-up, så rolig var jag tydligen. Och bra, att det gick fram, det där med att allt börjar hemifrån. Bra!

Precis innan vårdnadshavarna körde jag tre timmar utbildning till personalen (helt fantastiska människor med sådan glöd och energi!) och den positivt peppande energin var kvar i rummet hela kvällen ut. Lagom för att välkomna alla föräldrar. 

Aulan var full när rektorerna välkomnade. Fantastiske rektorn Göran, som nyss startat på skolan, han berättade att han första gången hört mig under en skolledarkonferens för snart två år sedan. 

Biträdande rektor Tonny, som arbetat på skolan i 10 år, stod stadigt och kunnigt bredvid Göran när de introducerade mig inför kvällens föreläsning.  Båda var taggade och laddade. Om ledarna har den positiva attityden, då kan det inte bli annat än bra. 

Under kvällen var ögonen var stundvis stora på vårdnadshavarna när jag sa saker som inte alltid är korrekt, men ändå sant. Vissa torkade en tår andra drog på mungipan. Poängen var, era älsklingar ska få vara dem de är och kunna bygga på sin framtid i lugn och ro. Det var vi alla eniga om. 

Drygt 30 minuter blev vi kvar, jag och min kollega Petra, och pratade med berörda vårdnadshavare. I våra famnar hade vi var sin fin blomma från Göran och Tonny. Det är precis det som känns som andan på Linåkerskolan, helhet och att se alla.

För ingenting är en enmansshow, allt är teamwork. 

Kram